Ledare i Medborgarrätt (nr 2, 2008):

En aktivare rörelse

Snart är det dags för stämma – du kommer väl 6 maj? – och då finns anledning att summera det gångna året.

Här tänkte jag ta upp vad som hänt hittills i år (berättelse över 2007 hittar du på sista uppslaget).

Uppvaktning av Hirschfeldt
I februari uppvaktade vi Grundlagsutredningen – i form av ledamoten hovrättspresident Johan Hirschfeldt, samt utredningens kansliledning – för att överlämna synpunkter som vi tycker utredningen borde väga in i sitt slutarbete. Utredningen ska lägga sitt betänkande före årets slut.

Hirschfeldt och medarbetare lyssnar vänligt och kommer med en del kommentarer och frågor. Det märktes att de tillgodogjort sig vårt öppna brev som Medborgarrättsrörelsen skickade i december. Vår idé om att låta införandet av Författningsdomstol ersätta Lagrådet är ny och ledde till diskussion.

MRR menar att regeringskansliet naturligtvis ska skaffa sig den juridiska expertis man behöver i lagstiftningsarbetet, men funktionen Lagrådet betyder att landets högsta domarna knyts nära regeringen på ett olyckligt sätt. Bättre då att Författningsdomstolen i efterhand och i juridisk praktik överprövar riksdagens lagstiftning.

Det är en paradox att den yrkesgrupp som är mest beroende av regeringen för sin karriär, är just domarkåren, de som enligt grundlagen ska stå fria från politiska påtryckningar.

MRR menar att Lagrådet förlorat sin auktoritet eftersom regeringen ändå till stor del struntar i Lagrådets yttranden. Detta undergräver också domarkårens ställning.

Paneldebatt om frihet
I egenskap av Medborgarrättsrörelsens ordförande medverkade jag i mars i en paneldebatt med ledamöterna i Konstitutionsutskottet Annie Johansson (c) och Henrik von Sydow (m) samt filosofiprofessorn Ingemar Nordin. Temat var ”Friheten som grundläggande rättighet”.

Annie Johansson lanserade ett nytt begrepp: "liberalkonsekvensbedömning". Hon vill att riksdagen i sitt lagstiftnings-arbete ska pröva om politiska förslag ökar makten och ansvaret för staten på den enskildes bekostnad. Om så är fallet bör förslaget inte genomföras.

Ingemar Nordin fyllde på med att man inte bara kan tala om ekonomiska kostnader för politiska beslut, utan även måste väga in kostnader i termer av individuell ofrihet när folk måste anpassa sig och förlorar egen bestämmanderätt.

Henrik von Sydow redogjorde för arbetet i grundlagsutredningen och att Sverige från 2011 kan få ett skydd för individuella fri- och rättigheter genom en juridisk överprövning av politiken, en svensk "Bill of Rights".

Folkomröstningar kontroversiella
Men när jag frågade politikerna om de ställer upp på ett av Gustaf Petréns förslag, att 100.000 medborgare genom namninsamling ska kunna tvinga fram en folkomröstning om lagförslag som ligger på riksdagens bord, sa både Johansson och von Sydow bestämt nej.

Det skulle undergräva parlamentarismen, menade de. Men det är inte sant. De flesta demokratier har maktdelning och balanserande krafter. Folket borde kunna ta initiativ och överpröva riktigt dåliga lagförslag. Det hotar inte parlamentarismen, utan stärker politikernas lyhördhet. Exempel på där en folkomröstning säkert blivit av, är den konfiskation av pensionssparande som regeringen gjorde 1986. Den kränkningen av äganderätten hade kunnat stoppas om folkomröstningsinstitutet legat i svenska folkets händer.

Och även medborgarinitiativ som inte lyckas nå 100.000 namnunderskrifter, har ändå något konkret att arbeta för. Jag tror samhällsengagemanget skulle öka om människor hade ett mål att sträva efter, ett mål med stark och direkt medborgarmakt. u

Dick Erixon
ordförande


Tillbaka