Pressmeddelande:

Grundlagen ska skydda medborgarna från statligt godtycke

Medborgarrättsrörelsen presenterade på onsdagen ett öppet brev till Grundlagsutredningen.

Läs hela dokumentet: Öppet brev: Vem äger medborgaren? (pdf).
I brevet konstateras att en konstitution fastlägger spelreglerna för all offentlig maktutövning. Medborgarrättsrörelsens grundare, regeringsrådet Gustaf Petrén, skrev 1988:
"Medborgarnas frihet och personliga integritet är en hörnsten i ett fritt demokratiskt statsskick. Den statliga organisationen är till för medborgarnas skull, inte tvärtom. Staten äger inte medborgarna, den får inte förfoga över deras liv. Envar skall ha möjlighet att utveckla sin person, att förverkliga sina livsmål och få utrymme för skapande livsgärning."
Dessa för en demokratisk stat helt avgörande förutsättningar glöms ofta bort. Därför har vi givit vårt öppna brev till grundlagsutredningen rubriken ”Vem äger medborgaren?”

Med den rubriken vill vi påminna om att grundlagen inte är till för politiker eller myndighetspersoner, utan tvärtom för att sätta gränser för statsmaktens befogenheter och dess möjligheter att inskränka friheten för enskilda medborgare. Petrén skrev:
"[En ny grundlag] skall otvetydigt försvara principen att den offentliga makten har gränser, som är nödvändiga att respektera för att ge individen skydd och för att bevara den medborgerliga friheten."
De maktbefogenheter som ges till den offentliga förvaltningen i syfte att skydda medborgarna från övergrepp och för att verkställa politiska mål genom folkstyre måste, för att minimera risken för maktmissbruk, underställas maktdelning. Gustaf Petrén skrev:
Vi vill återinföra maktdelning /…/ Konstitutionens efterlevnad bör alltså övervakas bättre, både för att vinna respekt hos politiska beslutsfattare och för att bli ett verksamt skydd för den enskilde mot missbruk av offentlig makt.
Vi anser det vara en av de allra viktigaste uppgifterna för utredningen att stärka garantierna för efterlevnaden av de rättigheter som medborgarna har enligt svensk grundlag och genom europarätten. Denna strävan går som en röd tråd genom den kravlistan som bifogas brevet.

[2007-12-06]


Tillbaka