Gustaf Petréns förslag till stärkt möjlighet för juridisk upprättelse:

Rättsbesvär
Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) föreskriver ett unikt övervakningssystem för att säkerställa ett effektivt skydd för medborgarna i Europarådets medlemsstater.

När Sverige fälldes i Europadomstolen för första gången 1982, för brott mot de mänskliga rättigheterna, intensifierades debatten om medborgarnas rätt att få upprättelse när myndigheter begått övergrepp. Regeringsrådet Gustaf Petrén, grundare av Medborgarrättsrörelsen, var en ledande röst i debatten. Han lade också fram ett konkret förslag på hur Sverige bättre skulle kunna leva upp till Europakonventionens krav.

Här nedan dokumenteras Gustaf Petréns förslag om att införa en generell talerätt för medborgare som blivit utsatta för myndighetsmissbruk att gå till domstol. Det har formen av ett nytt institut, kallat rättsbesvär. Petrén hämtade inspiration från kommunalbesvärsrätten, som ger kommuninvånare rätt att hos kammarrätten överklaga beslut i kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller annat organ i kommunen, vilket man anser strider mot lagstiftningen.

Skälet till förslaget är att Europadomstolen uppmärksammat Sverige på att vår rättsordning har visat sig häftad med allvarliga brister då det gäller en enskild medborgares möjlighet att få rättsenligheten av administrativa beslut inom den statliga förvaltningen prövad av domstol.

Som framgår av handlingarna nedan, blev Petréns förslag om rättsbesvär aldrig genomfört.

Och de svagare rättigheter som infördes, har beskurits på senare tid.

Enligt Medborgarrättsrörelsen finns det skäl att åter väcka idén om rättsbesvär.

- - - - - -

Rättsbesvär behandlas av regeringen: Andra initiativ och ställningstagande till rättsbesvär:

Tillbaka